Många frågor om flyktingar i Hangö

På måndag kväll fick Hangöborna ställa frågor om mottagandet av asylsökande till staden. Såväl kritiska som empatiska inlägg applåderades av publiken.

På plats fanns representanter från Finlands Röda Kors, Finlands flyktinghjälp, Hangö stad och myndigheter som polis och gränsbevakning för att svara på frågor. I publiken fanns Hangöbor i alla åldrar.

En fråga som ställdes flera gånger var: Vem har bestämt att Hangö skall ta emot flyktingar?

Svaret på den frågan löd: Migrationsverket. Det är den myndighet som bestämmer vilka flyktingar som skickas vart, när de skickas till en viss ort och vem som beviljas asyl. Flyktingarnas framtid avgörs i den takt de korsar gränsstationerna. I skrivande stund finns det inga uppgifter om när de första flyktingarna anländer till Hangö, så ingen kunde ge svar på vem som kommer. Politiskt sett har fullmäktige behandlat en motion där 24 av 35 ledamöter uttryckt sin vilja att ta emot flyktingar.

Flyktingförläggning och boende i lägenheter

Finlands Röda Kors är den instans som ordnar mottagandet av asylsökande i praktiken. I Hangö kommer inte själva centralen och bostäderna att finnas under samma tak, vilken är den vanligaste modellen. Hangös stadsdirektör Denis Strandell berättade att flyktingförläggningen kommer att finnas i det så kallade Satamaruokalahuset. Förläggningen kommer att vara bemannad dagtid, och där sköts alla rutinärenden som ingår i asylprocessen. Timo Nyholm, som ansvarar för flyktingförläggningarna i Nyland, sade att man snart börjar rekrytera personal. Vad gäller bostäderna, berättade Heidi Juslin-Sandin, att de asylsökande kommer att bo i stadens hyresfastigheter. Av bostäderna finns ungefär hälften i innerstaden och hälften i Lappvik.

Ensamma, unga män versus familjer

En fråga som upprepades under diskussionen var vem som kommer hit. Flera röster i publiken uttryckte farhågor om att Hangö får ta emot unga frustrerade män, som det blir problem med i framtiden, i stället för familjer. Från arrangörens sida hänvisade man åter till att kommunen inte får välja vem de vill ta emot.

– Antagligen blir det ett tvärsnitt av familjer och ensamstående personer, konstaterade Nyholm.

Kritikerna fick också svar på tal av personer i publiken, som sade sig ha träffat dessa presumtivt farliga unga män på flyktingförläggningen i Mjölbolsta. En som arbetat frivilligt på förläggningen, visste berätta att även de unga männen är vanliga människor med rädslor och drömmar, och för övrigt väldigt belevade.

Att det är familjer som står högst upp på Hangöbornas lista, rådde inget tvivel om. De flesta verkade anse, att en ensamstående person löper större risk för frustration och utanförskap, i synnerhet som det inte finns jobb i staden. Kommissarie Kenneth Johansson från polisen meddelade, att de inte kommer att få extra resurser för att bevaka bostäderna eller patrullera i staden.

– Det sköts inom ramarna för nuvarande resurser. Enligt vår erfarenhet är inte flyktingar mer brottsbenägna än andra grupper i samhället, sammanfattade han.

Utbildning och integration

Utbildning och integration diskuterades också. Stadens bildningschef Karl-Erik Gustafsson redogjorde för hur man tar emot barnen i skolan.

– Först får barnen gå i en förberedande klass i minst fyra månader. Då de anses vara språkligt mogna placeras de i vanliga klasser, men antagligen en klass under den som motsvarar deras ålder. Vid behov kan vi anställa extra personal, som staten bekostar i efterhand.

Vuxna får också språkundervisning, och efter tre månader kan de börja söka jobb. Det är även fritt fram att delta i frivillig verksamhet.

Panelen informerade också om att det är staten som bekostar flyktingarnas uppehälle så länge de väntar på sina asylbesked. Får de asyl, kan de själva välja var de vill bo i framtiden. Alla kommer knappast att stanna i Hangö. De som väljer att stanna blir invånare med samma rättigheter och skyldigheter som den övriga befolkningen.

Respektera dig själv och ditt värdland

Kurdiska Mohammad Nazari tillhör de kvotflyktingar som kom till Hangö i april år 1997.

– Det allra viktigaste för dem som kommer hit, är att respektera sig själv och sitt värdland. Lär dig språket, skaffa ett jobb, skaffa finska vänner. Var noga med att betala skatt, eftersom det finska samhällets tjänster bygger på skattemedel, resonerar han.

Nazari är tacksam över att Finland är ett tryggt land där det rådet lag och ordning. Han är också glad över att hans barn fått möjlighet till utbildning som de inte skulle ha haft hemma i Kurdistan.

Om religionens roll säger han så här:

– Det är ingen skillnad om man är muslim eller kristen. Vanliga muslimer är fredliga människor, vi kan inte påverka att det finns extremister som tolkar Koranen fel och utför fruktansvärda brott. Det är människan som är viktig, vad du gör och hur du behandlar andra, inte vilken religion du tillhör.

Bakgrund
Hangö tar emot asylsökande
  • Hangö bereder sig på att ta emot 100–200 flyktingar i rask takt.
  • Det är Finlands Röda Kors som sköter mottagandet och boendet för flyktingarna.
  • Kommunerna i Finland kan inte bestämma vilka flyktingar de tilldelas. Det bestämmer Migrationsverket i takt med att asylsökandena kommer till landet.
  • Flyktingarna har ännu inte beviljats asyl, de skiljer sig alltså från kvotflyktingar, som redan fått asyl då de kommer.