Langes Satamabaana

Vem är han, Kaarle Lange med sin Satamabaana på agendan? Varför vill han flytta den tunga trafiken från stadens gator till järnvägens banområde? Hur orkar han föra sin kamp trots påhopp i sociala medier? HT träffade honom för att reda ut begreppen. Nästa vecka följer vi upp med kommentarer av övriga parter.

Publicerad:
17.8.2017 12.02

Uppdaterad:
17.8.2017 12.02

– Allt jag vill är att man skall se helhetsbilden, säger Kaarle Lange.

Lange är känd för Hangöborna för att hårt driva frågan om den såkallade Satamabaanan i olika Hangögrupper. Också den planerade underfarten vid andra övergången, har blivit en del av den tidvis hätska debatten, även om det rent formellt handlar om två olika projekt.

– Men de hör ihop, säger Lange. Jag vill att staden skall få upp ögonen för helheten, annars slutar det med att flera olika, billiga lösningar som i längden står oss skattebetalare dyrt, eftersom det inte löser grundproblematiken.

Fortkörning är ett problem

Grundproblematiken är, enligt honom, den tunga trafiken på gummihjul som löper främst längs Korsmansgatan, men också via Esplanaden. I dag kör uppskattningsvis 500-1000 långtradare dagligen genom centrala Hangö, och hamntrafiken ser ut att fortsätta växa.

Speciellt Korsmansgatan upplevs som problematisk av en del Hangöbor, av olika skäl. Den tunga trafiken ses som en säkerhetsrisk och fara för övriga trafikanter. Vid andra övergången korsar folk som skall till centrum den livligt trafikerade gatan. Många av dem är skolelever.

Boende klagar på buller och skakningar som fortkörningen medför. Fartbegräsningen på sträckan Skolgatan till Tokmanni har sänkts från 40 till 30 km/h, men lär inte följas. Samtidigt kör åkerierna enligt pressade tidtabeller, så ur deras synvinkel är knappast 30 km i timmen en optimal hastighet. Hamnporten invid torget är dock den enda möjliga infarten till hamnområdet.

Tänker på Hangös bästa

– Folk menar att jag vill bromsa utvecklingen, men det är ju precis tvärtom. Hamnen är Hangös hjärta, utan hamnen klarar vi oss inte. Därför vore det av yttersta vikt att vi fick en rutt som är så snabb, smärtfri, miljövänlig och trygg som möjligt för alla parter - alltså Satamabaana, säger Lange.

Lange är frustrerad över att positionerna mellan olika parter är låsta. Han tycker att staden att lägger sig platt inför Trafikverket, som dikterar villkoren. Det är här underfarten kommer in i bilden.

Underfarten löser inga problem

– Staten har lovat över 5 miljoner euro för att bygga underfarten, men jag har hört att finansieringen inte förverkligas innan detaljplanen och dess -ändringar för området är spikade. Och sedan är det försent för andra lösningar, säger Lange.

– Det låter visserligen bra att staden får pengar för att bygga tunneln. Men det innebär också att staden måste dra om riktningen för den stora vatten - och avloppsledning som löper längs Korsmansgatan. Vi talar om miljonbelopp som skattebetalarna bekostar. Dessutom kommer tunneln att generera årliga kostnader i form av ventilation, vattenpump, belysning. För att inte tala om alla sociala problem som kan uppstå, listar Lange. 

Langes lösning

Langes lösning ser, något förenklad, ut som följer:

Bygg en underfart vid järnvägsövergången i Hangö norra av samma typ som finns vid Stormossen. Dirigera in den tunga trafiken via den plats där Hangö Norra tågstation nu finns. Därifrån skulle långtradarna kunna köra rakt in i hamnen via en ny port. Fotgängarnas och cyklisternas trygghet skulle garanteras med bommar vid järnvägsövergången, och trafikljus vid Satamabaanas övergång.

– Trafikljuset skulle aktiveras genom att trycka på en knapp. Då störs inte trafiken i onödan. Och bommar har hittills fungerat alldeles utmärkt i Hangö Norra, förklarar han.

Det låter lätt som en plätt, men hur skulle staden bekosta en inlösning av marken, och varför skulle trafikverket vilja avstå från området?

– Jag vet att det är här det blir problem, men jag har också starka trupper i bakgrunden som är villiga att stödja min sak, bara vi skulle få till stånd en dialog, svarar Lange.

Sågad i sociala medier

Lange har ihärdigt lanserat sin idé i sociala medier. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Folk har häcklat begreppet Satamabaana, han har mer eller mindre idiotförklarats och hans inlägg har till och med blockats under yttrandefrihetens vinjett.

Varför utsätter du dig för detta? Borde du inte tala med de som har makt att påverka?

– Kaarle kan vara väldigt envis då han fått en idé, säger hustrun Pirjo Lange, som i sak delar makens åsikter, men vänligt och bestämt styr tillbaka diskussionen då den emellanåt spretar i olika riktningar.

– Som sagt, jag vill bara Hangös och Hangöbornas bästa, och jag tycker det är kortsynt att blunda för en lösning som finns rakt framför ögonen, säger Lange. Dessutom finns det många som delar min åsikt, men de finns inte på sociala medier.
 

Kommentarer

Regler för kommentarer

Hbl.fi tillåter anonyma kommentarer men skriv sakliga inlägg och respektera andras åsikter. Kritik av andras åsikter är givetvis tillåtet.

På Hbl.fi publiceras kommentarer på svenska och de andra skandinaviska språken. Redaktionen har rätt att redigera eller avlägsna inlägg som är osakliga, är kränkande eller bryter mot lagen.

Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi.

Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av ett trettiotal svenskspråkiga nyhetssajter, bland dem Vasabladet.fi, Svd.se, Dn.se och Svt.se. Har du ett klagomål gällande modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra gärna in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.