Samordnar info för den nyländska landsbygden

Projekt Ett nytt högskoleprojekt bygger upp en gemensam informationskanal för nyländska landsbygdsproducenter.

Egentligen var det inte alls meningen att Sanne Wikström skulle söka ett jobb. Meningen var att hon skulle slutföra sin vuxenutbildning till hortonom vid Hämeen ammattikorkeakoulu (HAMK) inom nästa år.
Men så såg hon en arbetsplatsannons där Yrkeshögskolan Novia i Raseborg sökte en projektledare för Vår Nylandsbygd – Meidän Uusi­maaseutu.

– Det är sällan det dyker upp så här intressanta jobb i den här trakten, så efter en viss tvekan som gällde min situation som studerande, sökte jag jobbet, säger Wikström.

Uppdaterad webbplats

Arbetet som projektledare började första juni, och det handlar om ett tvåspråkigt samprojekt mellan Novia och HAMK. Målet är att bygga upp en enhetlig informationskanal för producenter, företagare och organisationer på landsbygden i hela Nyland, med undantag av vissa stadscentra.

– Det handlar om att samla in och få ut sådan information som folk som bor eller arbetar på landsbygden kan ha nytta av, säger Wikström.

En del av jobbet går ut på att berätta om vilka olika finansierings- och stödmöjligheter som står till buds, den andra är att samla all relevant information under samma tak.
– Rent konkret bygger vi upp en webbplats, dit företagen kan gå för att hitta information för att utveckla sina varor eller tjänster.


Webbplatsen, som redan finns heter nylandsbygd.fi eller uusimaaseutu.fi, men målet är att göra den mer lättillgänglig och användbar.
Wikström ansvarar för den svenska delen, och i höst får hon en finskspråkig kollega, Ammi Malkamäki, som är anställd av HAMK inom ramen för projektet.
– Den första månaden har jag mest försökt gestalta uppdraget och planera det kommande upplägget, men till en del har jag också varit ute på fältet.

Kartlägger torghandeln
Som ett led i den processen har Wikström åkt runt och bekantat sig med olika torg i trakten.

– Under besöken kan jag skapa mig en uppfattning om torget som försäljningskanal. Fungerar torget i säljsyfte, eller håller vi kvar torgen av sentimentala skäl? Vem säljer vilka produkter till vilka kunder? Är torghandeln lönsam eller kommer den att förändras i framtiden?


Torghandeln en livsstil
I Hangö är tisdag, torsdag och lördag torgdagar. När vi besöker torget på tisdag finns det under tio försäljare på plats. En av dem är Guy Ranta från Bromarv som säljer grönsaker. Frågar man honom är torghandeln av i dag mera en livsstil än lönsam affärsverksamhet.

– På 1980-talet var vi mellan 60 och 70 försäljare på torget även vardagar, i dag är vi en handfull, säger han. På den tiden handlade folk färskvaror på torget och resten från matbutikerna, men nu för tiden får de allt från samma affär.

Trots långa dagar och mycket jobb, berömmer Ranta torget i Hangö.

– I Hangö har man förstått att satsa på torget. Här finns bord åt försäljarna, avgifterna är skäliga, vi har tillgång till sociala utrymmen och det är lätt för kunderna att ta sig hit. Så är det inte överallt.

Behövs byråkratin?
Går man torget ser vardagen väldigt konkret ut för försäljaren. Det handlar om att producera varorna, transportera dem till torget, lägga upp dem snyggt och sälja dem.
Behövs det en mängd olika projekt som berättar för producenterna hur de skall få pengar för att sköta sitt jobb? Vore det inte bättre om producenterna fick ordentligt betalt för sina varor och tjänster?

Wikström håller med om att det till synes finns en uppsjö av regler och projekt, och att det ibland blir lite spretigt då det finns på så många plan. Men:
– Eftersom vi tillhör EU finns det en hel del regelverk att beakta. I och för sig är vi ganska bra på att bygga upp vår egen byråkrati i Finland också. Men så länge som projekt och bidrag finansieras med skattemedel, är det ändå bra att man kontrollerar vad pengarna används till, säger hon.