Svårt leva upp till idealet

Må bra-branschen i Hangö får ett tillskott när en näringsterapeut etablerar sig på orten.

HANGÖ Katri Peuhkuri är legitimerad näringsterapeut sedan mitten av 90-talet. Hon har också jobbat som forskare och inom livsmedelsindustrin men vill nu satsa fullt ut på näringsterapin.

– Jag vill jobba med människor. Växelverkan med andra är det bästa jag vet.

Från och med den 1 oktober kommer hon att ta emot klienter på Hangö läkarhus. Till en början kommer hon att vara i Hangö en gång i månaden men nog oftare om det finns behov. Att hon sökte sig till Hangö beror delvis på den hårda konkurrensen i huvudstadsregionen.

– Jag började undersöka var på kartan det finns vita prickar i vår bransch. Hangö var en sådan.

Varför är rätt kost så viktig?

– Man äter flera gånger varje dag för att få i sig näring – näring som vi inte klarar oss utan. Det finns en nervkoppling mellan hjärnan och tarmsystemet. Därför har man ofta magproblem om man är stressad. Om balansen mellan mat, motion och vila är bra mår människan ofta bra.

Rättesnöre

Ibland kan näringsintagets betydelse vara extra stort, till exempel om man blir allergisk eller börjar gå upp i vikt.

– Då måste man fundera på vilka alternativ det finns. Men det finns inte någon standarslösning. Man måste utgå från individens och hans eller hennes liv. Omställningen måste passa in i vardagen.

En näringsterapeut fungerar ofta som ett slags rättesnöre i en värld där den ena dieten avlöser den and­ra.

– Ett problem i dagens läge är att det finns så mycket information. Ibland är det viktigt med D-vitamin, ibland protein, ibland gojibär. Det blir lätt så man ser på enskilda saker i stället för helheten.

I helheten finns det plats för både hälsosam mat och mindre hälsosam mat.

– Man kan äta hälsosamt på många olika sätt. Man ska inte behöva ha dåligt samvete för ett födelsedagskalas, till exempel.

Barn som kunder

Som näringsterapeut i huvudstadsregionen har Peuhkuri också flera barn som klienter. De kan ha olika problem.

– Det finns mycket godsaker runtom oss hela tiden. Därför är viktproblem ett aktuellt problem, också för barn. Men det kan också vara andra vägen – att barn äter för lite eftersom de är så kinkiga med maten. Här finns det en risk att det lite för ofta blir knackkorv eller köttbullar på menyn.

Om föräldrarna har bråttom och är trötta och alla i familjen är hungriga är det lätt hänt att man tar den lätta vägen. Då äter man till exempel inte så mycket grönsaker som man borde.

Idétorka

Med tre små barn med olika hobbyer, jobb och företagare till man vet Lotta Nordström vad Peuhkuri talar om. Men Nordström tror man gör matbestyret till ett större stressmoment än det de facto är.

– Men mest handlar det om idétorka. Man kör på i samma gamla banor när det ska gå lätt och fort att tillreda maten. Eftersom barnen är ganska kinkiga ligger det nära till hands att man lagar deras favoritmat i stället för att ta den ständiga striden.

På den vägen har till exempel spagetti med köttfärssås blivit en klassiker i det nordströmska köket.

– Man inbillar sig att pasta går så mycket fortare att tillreda än att tvätta några potatisar och koka upp dem.

Fiskpinnar är en annan favorit. Är det riktigt bråttom kan det bli pyttipanna eller pommes frites med knackkorv, men bara ibland.

– Då brukar jag trösta mig med att barnen får hälsosam och mångsidig kost i dagis och skolan. Och korv har vi ganska sällan. Om jag planerar menyn brukar jag se till att vi äter fisk, kött och kyckling.

Idealet, säger Nordström, skulle vara att ha storkok på söndag.

– Jag märkt hur det underlättar veckan. Tyvärr blir det inte av så ofta.

Behöver inspiration

Också på Marthaförbundet har man lagt märke till att föräldrar till barn kan behöva en liten knuff framåt för att inte fastna i matlagningsrutinerna.

– Man äter ganska mycket pasta och lite för mycket mörkt kött. Men ofta blir det bättre bara föräldrarna får lite nya idéer och på det sättet variation i maträtterna, säger hushållsrådgivare Solveig Backström.

En annan sak som föräldrar kan beklaga sig över är att barnen inte gillar den hemlagade maten.

– Maträtterna i skolor och dagis smakar ofta ganska lika, de har en viss smak som barn blir vana vid. Därför kan det hända att barnen inte tycker om den köttfärssås som mamma lagar. Speciellt om hon till exempel rivit ned lite morot för att göra den hälsosammare. Det är synd.

Barn har i alla tider varit mer eller mindre kinkiga med maten. Backström säger att man borde bjuda en ny rätt minst tio gånger till små barn innan man drar slutsatsen att det är något som barnet inte tycker om. Det är också viktigt att föräldrar inte visar barnen om det är något de själva inte tycker om.

– Yngre föräldrar har ibland en tendens att vara lite för tydliga med vad de inte gillar. Man måste komma ihåg att barnen är snabba att ta efter.

Men, påpekar Solveig Backström, man måste också minnas att varje människotyp har en försmak för en viss typ av mat. Så tvång leder sällan till någonting bra.